Kom nu, julen!
Tjenare.
Ja det tog ju inte lång tid från mitt lilla välkomstinlägg att börja skriva. Jag längtar något enormt efter julen. Imorse när jag vaknade och pojkvännen låg bredvid var mina tankar "snälla låt det ha snöat under natten", "gud jag vad jag vill ha risgrynsgröt med kanel, socker och mjölk"... "en lussebulle också" och "varför inte lite julmust till frukost?". Jag älskade pepparkakor som barn men något hände på vägen. När pojkvännen vaknade så sa jag till honom att det är dags för mig att lära mig tycka om det igen, för det är ju så juligt!
Dagen efter den sista dagen av julfirande (julafton/juldagen/annandagen eller när man nu är klar) så får jag en känsla av tomhet. "Jaha, då var det över för igår och jag är så himla less på allt som har med julmat att göra". Det får mig verkligen att uppskatta julen ordentligt. Nu har det liksom gått tillräckligt lång tid sedan förra året och jag kan inte vänta tills vi står i köket och gör våra årliga lussebullar!
