skriveromidag.blogg.se

märry krässmass

Publicerad 2013-12-24 13:25:21 i Idag,

Är i Norrland, sådär pepp på det... pojkvännen pussar och kramar på mig två, kanske tre gånger per dag. Han pratar med mig när han behöver hitta något. Fett kul. Ibland önskar jag att jag hade stannat hemma med min familj. Känner verkligen inget behov av att vara med pojkvännen lika mycket nu. Känns ganska likgiltigt.
 
Men god jul då! 

Blä på julen i år

Publicerad 2013-12-21 10:11:48 i Idag,

Snart julafton. Åker med pojkvännen till Norrland idag, känns sådär. Ska bli skönt att komma från Stockholm men jag vill hem den 25:e. Några ska åka då men jag kanske inte får plats i bilen så lär behöva stanna en dag till. Missförstå mig inte, det ska som sagt bli mysigt och så men att vara där i nästan sex dagar tar emot. Vi är bara där länge för att hans mamma vill det men vad då, förbereda 3 dagar innan julafton? Nä, det behövs inte! Speciellt eftersom vi kommer vara 10 personer.
 
I värsta fall tar jag tåget den 25:e. Dyrt som fan men kanske är värt det. Usch, just nu önskar jag att jag inte valde att följa med. Och vart fan är snön?!

Zup?

Publicerad 2013-12-18 20:00:12 i Idag,

Imorgon ska jag jobba med Mr. Dream guy. Eller nej, inte riktigt, han är definitivt inte lika dreamy som min drömman (kika här för ögongodis!). Han saknar tatueringar och är lite ljusare i håret men alltså hans smile, mwah! Blir galen! 
 
Annars då, livet leker. Jobb resten av veckan, har inte kommit så mycket längre med min pojkvän för jag är för feg för att prata. Jag tror det beror på att jag inte är helt hundra på vad jag vill än. I och för sig måste ju han veta läget också men jag kan inte bara kasta ut mig något utan att tänka till ordentligt. 
 
Jag kan ju säga att jag har något som snurrar i huvudet, så han vet om det liksom men då kommer han vilja prata om det. Jag är i och för sig helt säker på att allt kommer komma fram då. Hellre när man är lugn och kanske inte är så förberedd, än att börja snacka om det när vi någon gång tjaffsar. Det är inte bra!

Skolkar jag?

Publicerad 2013-12-18 09:48:34 i Idag,

Är det bara jag som kan känna att jag "skolkar" från jobbet? Nu t.ex. är jag sjuk men inte så där kalassjuk så jag ligger och dör i sängen. Jag får liksom feberattacker och är fruktansvärt hängig. Det jag gör på dagarna är att serva folk på ett eller annat sätt, så jag måste alltid vara trevlig och tillmötesgående. I måndags när jag var där så kände jag att det. här. går. inte! Igår mådde jag likadant och även idag är jag hemma "utifall att". Är det rätt? Eller borde jag ta mig till jobbet men då riskera att chefen tror jag kan jobba hela dagen, för att sedan behöva gå hem? Är det inte bättre att ta in extrapersonal från första början då istället?
 
 

Kissa eller ej?

Publicerad 2013-12-17 13:58:00 i Idag, Irritation,

Känslan när man vaknar på natten, är kissnödig men gör vad som helst för att somna om så man slipper lämna den perfekt tempererade sängen. Det kan gå på två sätt:
  • Du klarar faktiskt att somna om men då vaknar du så kissnödig att du typ får magknip i blåsan för att trycket varit för påtagligt under tiden du sov.
 
  • Du kämpar och kämpar för att slappna av och somna om men det bara går inte. Nu har du även försökt så pass länge att du blivit pigg, så du går upp och kissar och kan sen inte somna om.
 
Något jag försöker göra när jag kissar på nätterna (för jag piggnar lätt till och får svårt att somna om) är att inte tända badrumslampan. Minsta lilla ljus och mina ögon blir stora som ugglors. Dessvärre är jag en sån som alltid skrämmer upp mig själv, läs här, så jag måste typ tända lampan ändå. Bitterljuva i-landsproblem!
 
 
 

Dream guys body

Publicerad 2013-12-17 10:26:58 i Idag,

Jag vaknade före min pojkvän idag. När hans larm ringde tog han fram mobilen och låg där tills det var dags att gå, inte ett ljud och inte ens ett godmorgon. Anledningen till att jag inte sa godmorgon till honom är för att han aldrig säger det längre, ibland hör han inte ens att jag säger det så jag har gett upp.
 
Några av er som läst och följt mig i detta problem tänker säkert "varför gör dem inte bara slut, orkar inte med gnället"... ja, det är inte så himla lätt kan jag säga. Att veta hur ens pojkvän kan vara står liksom i vägen för att man ska lämna denne, sluta kämpa för något.
 
När det gäller utseendet hos killar har jag den ultimata kombon: brunt/mörkt kort hår, sund kropp (fysiskt aktiv), lite tjockare ögonbryn och tatueringar, många tatueringar! När det gäller ögonfärg spelar det verkligen ingen roll, det är de där ögonbrynen som gör ögonen. Killen får inte heller se för pojkig ut! Han ska vuxen ut, 30-ish. Mums! Skägg är därför ett stort plus! Inte för mycket skägg dock.
 
Jag är ändå väldig kräsen, kan titta igen om tusentals bilder på killar som har det jag listat ovan men alltid hitta nåt pyttelitet fel. Kan ju säga att det tog mig ett tag att bli nöjd med killarna på bilderna nedan, haha!
 
 
 
 
 
 

Problemen fortsätter

Publicerad 2013-12-16 20:41:00 i Idag,

Ny dag nya tag, eller vad säger man? Nej, jag ligger hemma sjuk igen, mådde skit i morse. Jag ser för övrigt att fler hittat hit, jätteroligt! Menar det verkligen. Det här med att vara anonym men ändå "out:a" sig själv tror jag lockar. Jag själv skulle älska att läsa om en persons problem, speciellt när den skriver ner varenda tanke och känsla. Inget är vridet som "åh vad det är synd om mig" eller "åh mitt liv är misär".
 
Jag försöker verkligen komma fram till vad tusan jag känner, det är så fruktansvärt svårt. Som jag skrev igår så vill jag typ vara singel just nu. Jag vill kunna flörta med en skitsnygg kille utan att känna mig skyldig till något, jag vill kunna förlora mig själv till någon en hel kväll och bara vara "bunden" till honom... Men sen kommer jag ju på att jag säkert skulle bli förtjust, höra av mig till honom ett par dagar senare/dagen efter, vilja träffas mer för att sedan bli kär och kanske hamna i ett förhållande i alla fall. Det är jag i ett nötskal; förhållandetjejen som faller för minsta lilla.
 
Jag har däremot kommit på något som jag vet stör mig i mitt förhållande nu; det finns liksom ingen tydlig framtid. Min pojkvän ska plugga flera år till, har prestationsångest för han vill ha ett bra jobb och tjäna feta pengar. Ja jag vet, vem vill inte det? Problemet är snarare att jag som inte är ute efter karriär på samma sätt måste sitta och vänta på att han ska känna sig nöjd? Jag vill faktiskt ha familj och det inte för sent, vill inte vara en av de där äldre mammorna. 
 
Den jag vill träffa ska gärna vara lite äldre, bara av den anledningen att chansen är större att han redan är på rätt väg eller kanske till och med har ett jobb han vill vara kvar på en tid framöver. Som min flört förra veckan (jag vet, han återkommer men han är det bästa exemplet just nu), han har varit på samma jobb i 13 år (han är 33 år gammal) och trivs som fisken i havet. Han är stadgad och det enda som saknas är barn och hans liv blir komplett.
 
Samtidigt som jag skriver om min dröm gör det ont i hjärtat, för som sagt; min pojkvän är en av de bästa killarna man kan tänka sig. Jag vill aldrig såra honom (vilket jag kommer göra om jag lämnar honom) och det är ju dumt att tänka så, för man ska inte leva missnöjd i ett förhållande. Jag ska kämpa för det här men om det inte blir någon skillnad så kommer det där samtalet.

Relationsstrul

Publicerad 2013-12-15 19:53:44 i Idag,

Just nu vill jag vara singel men tanken att lämna min pojkvän gör samtidigt ont. Det finns så mycket jag vill säga men verkligen inte orkar, han känns liksom som en vän jag bor med, inget annat. Jag kämpar för att vi ska få upp gnistan men antingen blir svaret på mina förslag "ska vi kolla om någon annan vill med?" om jag säger "men måste någon med? kan vi inte göra det här själva?" "det kan ju vara kul att umgås med flera"... ja självklart men inte så fort man ska göra något! Som mest handlar och lagar vi mat tillsammans.
 
Andra svar på mina förslag är "nä, orkar inte", bara rakt av så där. Allt jag föreslår ska antingen innehålla fler än oss eller så är han för bekväm i situationen så han helt enkelt inte får nån lust. Det finns inget engagemans från hans sida att visa att han vill umgås med bara mig. Jo bio, för där umgås man jättemycket... pfft.
 
Ibland när jag pratar kan han avbryta mig mitt i. Idag fick nog och sa "ja vad vill du?" och han blev skitsur när jag sa att det faktiskt är otrevligt att avbryta så där, jag tycker det är brist på respekt och ett tecken på ointresse. Det är väldigt ofta han är upptagen med saker som gör att han aldrig hör mig. 
 
Förresten så har jag släppt mitt trånande efter den här killen jag berättade om för lite mer än en vecka sedan. Han har tjej sen länge, som är en helt annan typ och han är flörtig med typ alla. Nu ser jag honom bara som en snygg jävel. Jag har jobbat med honom lite i veckan och han är rolig att vara dryg med, för han är minst lika dryg tillbaka.

Julklappar under 100 kr (för honom)

Publicerad 2013-12-10 18:04:00 i Idag, Tips,

I inlägget under tipsar jag om julklappar under 100 kr till henne. Nu är det dags att tipsa om vad man kan köpa till pojkvännen, pappa, brorsan osv! Killar kan vara svårare, för det är betydligt vanligare att tjejer älskar massa olika saker som doftar gott, t.ex. läppglans, kroppslotions osv. men jag tycker verkligen man kan uppmuntra killarna att ta hand om sig själva!
 
Här är mina tips till honom, under 100 kr:
 
Ansiktstvätt på Kicks, 95 kr.
 
After shave på Kicks och Åhléns, ca 99 kr.
 
 
Ansiktskräm på Kicks och Åhléns, ca 95 kr.
 
 
Tröja i flera färger från H&M, 99 kr.
 
 
Pikétröja från H&M, 99 kr. 
 
 
Baslinne från H&M, 49,50 kr.
 
 

Julklappar under 100 kr (för henne)

Publicerad 2013-12-10 17:24:00 i Idag, Tips,

Det är så många bloggare som skriver ut dyra tips till julklappar. Jag som själv inte alls har särskilt mycket pengar att gå på, speciellt när man ska köpa julklappar till ett par personer. Därför vill jag tipsa om klappar under 100 kronor! 
 
Till henne (flickvän, syster, mamma osv.) uppskattas nästan alltid en god doft och det måste verkligen inte vara en parfym! Köp en lotion som återfuktar och doftar gott, för nu i vinter är det ju jätteviktigt att ta hand om sig själv och sin hy. Sen är allt som har med uppfräschning att göra heta!
 
Här kommer några tips på produkter under 100 kr till henne:
 
Ansiktsmask finns på Lindex, ca 30 kr.
 
Body scrub finns på Kicks och Åhléns, ca 70 kr.
 
 
Skrubbhandske för bäst effekt av body scruben, i nästan varje butik för ett bra pris.
 
Duschkräm och body lotion i olika dofter från The Body Shop, 95 kr.
 
 
Minimanikyrset från The Body Shop, 75 kr.
 

Jag är svartsjuk

Publicerad 2013-12-10 14:16:00 i Idag,

Jag kan vara jättesvartsjuk av mig. Jag är den som säger "jag litar på min pojkvän till 100 %" men uppenbarligen inte, eller hur? Samtidigt som jag faktiskt vet att jag har en av de ärligaste pojkvännerna man kan ha så ligger det där och gror. Om han ska ut med kompisar kommer tanken "tänk om det kommer fram en tjej och pratar, ska han bli förtjust i henne?" och om han nu varit ute och dagen efter messar är jag ju säker på att han träffat någon ute på krogen. "Gjorde dem något?" "försökte hon med någon?" "nekade han i såna fall henne?"... Jag vågar inte fråga vem han messar med för jag vill ju inte vara den som visar att jag tvivlar på honom, för antagligen är det bara en kompis han pratar med och då bryter kalabalik ut, om han tror att jag inte litar på honom.
 
Det här är så fruktansvärt jobbigt. Det är liksom så pass att jag försöker hitta anledningar till att hålla honom borta från att gå ut. Vet jag att han kanske ska ut på t.ex. fredag, så försöker jag ge honom skuldkänslor med att säga "men vi ses ju aldrig på dagarna" eller bara "det är prio att handla julklappar så inga alkoholpengar", typ något sånt och jag blir så arg på mig själv! Jag stoppar ju honom från att göra saker, fast på en jävla smidigt sätt som han faktiskt köper och det gör mig arg ändå. Vad håller jag på med?!
 
Jag blir väldigt osäker på min plats så fort en ny tjej kommer in i bilden, spelar liksom ingen roll om hon har pojkvän eller inte. Bara tanken av att min pojkvän tänker på den här tjejen gör mig rasande men... MEN! Jag är ju inte bättre själv med killen från i fredags. Det jag ursäktar mig med är ju att jag vet att jag inte kommer göra något dumt men av någon jävla anledning tänker jag "min pojkvän kanske gör något"... Alltså ser ni? Haha, jag blir galen på mig själv.

Singel? Eller inte?

Publicerad 2013-12-10 11:56:00 i Idag,

Ibland önskar jag att jag var singel MEN, ett stort men verkligen; jag är i slutändan en förhållande-person. Så fort jag blir förtjust i någon (när jag är singel) så gör jag allt för att lära känna personen och oftast blir jag kär, precis som det var med min pojkvän. Och nu med den här killen jag berättade om i förrigår, som gav mig den uppmärksamhet jag saknar från min pojkvän just nu, så önskar jag just för tillfället att jag inte hade min pojkvän så jag skulle kunna vara med den här killen. 
 
Sen om det nu hade gått så långt att jag blev singel, så vet jag att jag ändå inte skulle kunna släppa loss som singel ändå, för jag är som sagt en förhållande-person. Jag skulle inte klara av att vara singel länge för jag behöver tryggheten och närheten... kärleken ingen annan än en pojkvän kan ge mig. 
 
Då kommer jag ändå på tanken; finns det någon där ute som skulle ge mig det jag vill ha, hela tiden? Eller "ska det vara så" att den man är tillsammans med hamnar i dessa svackor också? Att de är så säkra på situationen att dem vet att man finns här liksom? Att man inte går någonstans. Vad vet jag?
 
Jag vet i alla fall att jag inte skulle lämna någon för en annan om det verkligen inte nått den gränsen. Det krävs mycket för att jag ska sluta kämpa för det jag har just nu. Alla hamnar ju i svackor som man får försöka ta sig upp ur igen. Det skulle antingen krävas otrohet, annat form av svek eller fysisk misshandel och vad jag vet så finns inget av detta i vårat förhållande och har inte funnits heller. 

Vintern tillhör P3

Publicerad 2013-12-10 09:52:00 i Idag,

Jag har fått så jävla konstig halsont. När jag har stängd mun och andas med näsan känns det skittorrt i halsen samtidigt som det känns friskt på något sätt. Ont gör det självklart också. Stramt när jag sväljer. Blä!
 
Jaha, idag då. Hemma och tittar på fantastiska Musikhjälpen! Måste bara säga; all heder till Sarah men hon känns inte lika P3 som förra årets Gina och Jason (och Kodjo så klart). Jag hoppas hon drar igång lika sjuk humor som förra årets gäng gjorde. Emma Knyckare är ju klassisk P3:are och henne älskar jag att lyssna på. Tycker bara dem har dåliga sändningstider på TV.
 
 

Det fortsätter

Publicerad 2013-12-09 20:21:16 i Idag,

Jag har inte kommit ifrån tanken och känslan av det jag skrev om igår. Pojkvännen har suttit vi datorn största tiden vi båda varit hemma. Jag börjar bli sjuk och vem tar hand om mig? Nä, just det; ingen... Nu vill jag ännu mer till denna andra killes famn, få möta hans långa blick när han tittar mig djupt i ögonen utan att blinka. Alltså den känslan... den borde jag ju egentligen få av min pojkvän men istället får jag den av en annan, som själv har flickvän. Jag känner mig liksom nykär i en helt annan människa men jag vet djupt inne att han bara kom lägligt när jag behövde bekräftelse och uppmärksamhet. Att det då kom en mogen, snygg och rolig kille... Japp.

That feeling

Publicerad 2013-12-08 19:30:53 i Idag,

Känslan när man måste prata av sig med en riktig människa men ingen svarar eller har tid.

Var går gränsen för otrohet?

Publicerad 2013-12-08 11:36:00 i Idag,

Något som kan göra lite ont i mitt hjärta är när jag blir lite betuttad i en annan kille. Jag och min pojkvän har varit tillsammans i två år och han är en av de bästa människorna jag träffat, hands down. I fredags träffade jag en kompis som var ute med sina kollegor. Bland dem fanns där en jättesnygg kille. Vi började prata och hade jättekul. Han jobbar på ett företag som jag jobbade på innan och jag sa att om dem vill låna mig som vikarie kommer jag vara snabbare än honom. Så hela kvällen bestod av att vara dryga mot varandra samtidigt som man visade att man ändå trivdes i varandras sällskap.
 
Jag är absolut inte den otrogna typen. Många skulle säga att detta är att vara otrogen men min gräns går när man börjar röra lite speciellt vid en människa som man blivit förtjust i, som t.ex. minsta lilla smekning på ryggen, armen eller var det nu kan vara. För då har du bekräftat dina egna känslor för just den människan, oavsett hur denne uppfattar saken.
 
Nu var ju både han och jag upptagna, han hade en flickvän men jag kan för tillfället inte sluta tänka på honom. Jag har nog hamnat i en sån där svacka i förhållandet när jag inte känner så där starkt för min pojkvän som jag annars gör. Detta har hänt innan, att jag känt så här alltså men sedan exploderar det och jag är kärare än nånsin.
Jag undrar vad det beror på. Ibland spekulerar jag kring om det är perioder där jag känner att jag inte får det jag behöver av min pojkvän, för ibland när jag vill prata om något intressant och ställer en fråga i sammanhanget så ger han svaret "jag vet inte" med en tydlig suck och med en väldigt ointresserad röst.
 
Detta har jag nämnt innan och han svarar alltid samma sak; att det inte alls är meningen att det ska låta så. En annan sak som kan få mig att reagera är när han väljer bort mig snabbt, då gäller det alltid datorspel. T.ex. om vi båda jobbat och vi möts för att handla middag tillsammans, kommer hem och lagar maten samt äter den. Då sätter han sig vid datorn med argumentet "men vi har ju umgåtts". För mig är det inte kvalitetstid att laga mat, inte när man lagar mat som ska ätas för att man dör av hunger. 
 
Samma på morgonen; vaknar upp, sätter på TVn, säger godmorgon och så går han och sätter sig vid datorn... ja jättemysigt att starta morgonen så! Jag undrar om intresset inte finns för att bara ge varandra lite kärlek på morgonen, för vem vill inte få en så bra start på dagen som möjligt? Eller handlar det bara om att han inte tänker till helt enkelt? 
 
Allt jag skriver om har vi pratat om, förutom den här killen från i fredags då. Jag kommer säkerligen tänka mindre och mindre på honom men nu får jag inte nog. I de här svackorna vill jag bara fly till den här andra personen, bara flyga in i hans famn, endast för att känna mig omtyckt, få kärlek jag inte alltid får av min egna. 
 
Något som var lite lustigt också där i fredags, var att mitt i en diskussion vi hade så kom det fram en okänd kille som sa "ursäkta, förlåt om ni är tillsammans eller något men du är så otroligt vacker". Då undrar jag om vi var helt inne i vår egna värld? Eller tittade vi på varandra på ett kärleksfullt sätt? Jag måste bara tillägga att ja, alkohol var inblandat så känslor blir starkare men mina sitter fortfarande kvar, det suger lite. 
 
Jag är verkligen lite småförälskad i den här killen. Och åh, att han valde att följa med mig vidare till mina vänner när hans kollegor drog hem! En stor fördel är väl att jag typ aldrig kommer träffa honom igen, samtidigt som jag får en liten klump i magen av att tänka så men det är inte ofta jag blir förtjust i en annan människa när jag är i ett förhållande. Jag brukar liksom blockera totalt, bara inte låta det hända men jag tror verkligen det har med denna svacka att göra den här gången. 
 
Jag skulle kunna skriva om hela situationen, känslan och om honom hela dagen. Hans fantastiska leende och framför allt hans humor, den var ju bäst! Jag älskar att han tog in mig så snabbt och att vi hängde med på varandras skämt och pikar mot den andre. 

Min profilbild

Skriveromidag

En helt och hållet anonym Stockholmstjej som skriver om allt som finns i mitt huvud. Tidigare en flitig bloggare och eftersom jag aldrig varit en dagsboksskrivare men saknar att ordbajsa så gör jag det här!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela